Ett av spetsprojekten inom Europeiska unionens cancerprogram syftar till att utrota cancer orsakad av humant papillomvirus (HPV) inom EU senast år 2030. EU:s mål är en vaccinationstäckning på över 90 % för flickor och en betydande ökning för pojkar.
Vacciner borde utnyttjas i allt högre utsträckning.
Mika Rämet
professor i pediatrik och experimentell immunologi
Mängden läkemedelsinformation har ökat enormt under de senaste åren. Ännu för några årtionden sedan fanns det mycket lite skriftlig information och ingenting i digital form. I dag finns information i skriftliga källor och på internet, där vem som helst kan etablera en webbplats utan kontroll av informationens riktighet.
Det nya kan vara skrämmande. Varför till exempel använda helt ny RNA-vaccinteknik mot corona då det finns mer konventionella sätt att producera vaccin?
Vi förhåller oss ofta reserverat till det nya och obekanta. Under coronaviruspandemin har även coronavaccinerna väckt misstankar. I medierna har det till exempel diskuterats om mRNA-coronavaccin kan förändra människans genom eller vara hälsovådligt på annat sätt. Min egen arbetserfarenhet som forskare påverkar min inställning till vacciner. Jag har arbetat med RNA i över 20 år. Jag är alltså väl insatt i tekniken bakom mRNA-vacciner och de effekter som de åstadkommer. Därför vet jag också att tekniken är säker.
Rokotustieto.fi:s gästbloggare Mika Rämet, direktör på Vaccinationsforskningscentralen, berättar varför det är viktigt att vaccinera sig i synnerhet under coronapandemin.
I Rokotustieto.fi:s gästblogg skriver direktören för Rokotetutkimuskeskus om faktorer som en tillräcklig flockimmunitet kräver i fråga om vaccinationstäckning.
Jag frågas ofta hur stor vaccinationstäckningen måste vara för att vi ska uppnå flockimmunitet. Lika ofta svarar jag med att konstatera att några exakta siffror inte kan anges. Ju högre vaccinationstäckningen är, desto lättare är det att få slut på epidemin.
