Åldringar

I samband med att man åldras försvagas motståndskraften, vilket medför ökad risk för infektionssjukdomar. Många åldringar saknar eventuellt även grundvaccinationerna i barndomen, eftersom man vaccinationerna inleddes först från 1950-talet på mödrarådgivningarna.
  • Många smittsamma sjukdomar och eventuella följdsjukdomar som kan förebyggas med vaccinationer är farligare även för en frisk åldring än för en yngre person. Därför lönar det sig att kontrollera vaccinationsskyddet.
  • Difteri-stelkrampsvaccinationen ska alltid vara uppdaterad. Förstärkningsdos behövs med tio års intervall. Stelkramp smittar till exempel från mull eller sand i ett sår eller via djurbett. Om såret är smutsigt kan en förstärkningsdos ges när det har gått över 5 år från den föregående vaccinationen.
  • Vaccination mot säsongsinfluensa rekommenderas till alla som har fyllt 65 år, eftersom åldringar ofta får allvarligare symptom än yngre personer. Personer över 65 år och deras närstående får vaccinet avgiftsfritt inom primärvården. Vaccinets effekt avtar med åldern, men även risken för allvarligare sjukdomsformer ökar. Därför är vaccination mot säsongsinfluensa särskilt viktig.
  • Det lönar sig särskilt personer som lider av en kronisk hjärtsjukdom eller lungsjukdom, såsom astma eller lungemfysem samt diabetes att ta en pneumokockvaccination som skyddar mot allvarliga pneumokocksjukdomar, såsom lunginflammation. Vaccinet rekommenderas även till alla andra som har fyllt 65 år. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet och måste därför tas på egen bekostnad.
  • Risken för att insjukna i bältros orsakad av vattkoppsvirus ökar dramatiskt efter 65 års ålder. Sjukdomen kan behandlas med virusmediciner. Det finns även ett vaccin mot bältros som rekommenderas från och med 60 års ålder. Vaccinet tas på egen bekostnad.

Läs mer i källorna

Publicerades 17.4.2018
Uppdaterades 27.12.2018