Skip to main content

Vaccinationsordlista

A B D F G H I J M O P R T V Y

A

Adjuvant
Förstärkningsmedel som används i några vaccin för att ge ett bättre och långvarigare skydd mot en sjukdom. Förstärkningsmedlet kan till exempel vara aluminiumsalt. Läs mer THL, Vaccinationer: Vad innehåller vaccinen?

Anafylaktisk chock
En anafylaktisk reaktion, det vill säga en akut överkänslighetsreaktion, som bland annat kan ge symptom som kliande hud, svullnader i ansikte och hals samt andningssvårigheter. Läs mer THL, Vaccinationer: Anafylaxi 

Antigen
Ett verksamt ämne i vaccinet som aktiverar kroppens immunförsvar. Gör att det bildas antikroppar mot sjukdomsalstraren. Läs mer THL, Vaccinationer: Vad innehåller vaccinen?

B

BCG
Bacille Calmette-Guérin. Tuberkulosvaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn under 7 år, som har ökad risk att insjukna i tuberkulos. Ett vaccin ger ett skydd för cirka 15 år. Läs mer THL, Vaccinationer: BCG-vaccin

Borrelios
Kallas även för Lyme-sjukdom. En infektion orsakad av borrelia-bakterien som överförs via fästingar. Infektionen identifieras ofta av en ringformad rodnad som utvidgas omkring fästingsbettet. Kan även orsaka bland annat långvariga hud-, nerv- och ledsymptom. Det finns inget vaccin mot borrelios. Sjukdomen ska inte förväxlas med fästingburen encefalit (TBE, tick borne encephalitis), som kan förebyggas med TBE-vaccin. Läs mer THL, Infektionssjukdomar: Borrelia

D

Det nationella vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram i vilket de grundläggande vaccinationer som erbjuds avgiftsfritt ingår. Läs mer THL, Vaccinationer: Det nationella vaccinationsprogrammet

dT
Diphtheria (d), tetanus (T). Inom det nationella vaccinationsprogrammet ges vaccinet mot difteri och stelkramp som förstärkningsdos åt vuxna. Vaccinationen ska förnyas med 20 års intervall fram till 65 års ålder, varefter intervallet är 10 år. Att insjukna i difteri eller stelkramp skyddar inte mot ny smitta. En liten bokstav i förkortningen betyder en mindre mängd verksamt ämne, det vill säga antigen, stor bokstav betyder större mängd. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) för vuxna

dtap = trippelvaccin
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (cellfritt vaccin mot kikhosta, ap). Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Så kallat trippelvaccin, som ges som förstärkningsvaccin till 14–15-åringar  tillhör det nationella vaccinationsprogrammet. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) för unga och vuxna

DTaP-IPV = fyrvalent vaccin
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (aP), inactivated Poliovirus Vaccine (IPV). Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Så kallat fyrvalent vaccin, som förstärker och förlänger det skydd som småbarn får av kombinationsvaccin. Ges ofta som en del av grundvaccinationerna för barn. En liten bokstav i förkortningen betyder en mindre mängd verksamt ämne, det vill säga antigen, stor bokstav betyder större mängd. Läs mer THL, Vaccinationer: Fyrvalent vaccin för barn (DTaP-IPV) 

DTaP-IPV-Hib = femvalent vaccin
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (aP, cellfritt vaccin mot kikhosta), inactivated Poliovirus Vaccine (IPV), Haemophilus influenzae typ b (Hib). Ett så kallat femvalent vaccin, som vanligtvis ges vid 3, 5 och 12 månader, men senast vid 5 års ålder. Skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Dessa är bland annat hjärnhinne- och struplocksinflammation, blodförgiftning och lunginflammation. En liten bokstav i förkortningen betyder en mindre mängd verksamt ämne, det vill säga antigen, stor bokstav betyder större mängd. Läs mer THL, Vaccinationer: Femvalent vaccin för barn (DTaP-IPV-Hib) 

F

Femvalent vaccin = DTaP-IPV
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (aP, cellfritt vaccin mot kikhosta), inactivated Poliovirus Vaccine (IPV), Haemophilus influenzae typ b (Hib). Ett så kallat femvalent vaccin, som vanligtvis ges vid 3, 5 och 12 månader, men senast vid 5 års ålder. Skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Dessa är bland annat hjärnhinne- och struplocksinflammation, blodförgiftning och lunginflammation. En liten bokstav i förkortningen betyder en mindre mängd verksamt ämne, det vill säga antigen, stor bokstav betyder större mängd. Läs mer THL, Vaccinationer: Femvalent vaccin för barn (DTaP-IPV-Hib) 

Fyrvalent vaccin = DTaP-IPV
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (aP), inactivated Poliovirus Vaccine (IPV). Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Så kallat fyrvalent vaccin, som förstärker och förlänger det skydd som småbarn får av kombinationsvaccin. Ges ofta som en del av grundvaccinationerna för barn. En liten bokstav i förkortningen betyder en mindre mängd verksamt ämne, det vill säga antigen, stor bokstav betyder större mängd. Läs mer THL, Vaccinationer: Fyrvalent vaccin för barn (DTaP-IPV) 

G

Gruppskydd
När en tillräckligt stor grupp av befolkningen har vaccinerats är den motståndskraftig mot en viss sjukdom. På detta sätt kan sjukdomen inte spridas och även de som inte har vaccinerats har ett bättre skydd mot sjukdomen. Gruppskyddet varierar beroende på sjukdom. Vad gäller till exempel skydd mot difteri måste vaccinationstäckningen uppgå till minst 70 procent och skyddet mot mässling till 95 procent. Gruppskyddet gäller däremot inte för stelkramp. Bakterien som orsakar stelkramp finns i jorden och alla kan exponeras för den. Läs mer: Rokotustieto.fi: Gruppskydd

H

HAV
Hepatitis A Virus. Vaccin mot leverinflammation orsakad av hepatit A-virus. Smittan överförs lätt via mat och dryck. Vaccinet rekommenderas till resenärer. Eftersom personer som använder intravenösa droger och deras närstående, män som har sex med män och personer med blödarsjuka har en större smittorisk, får de vaccin avgiftsfritt. Vaccinet används även för att stoppa en eventuell infektion efter exponering för smitta. Vaccinationsserien omfattar vanligtvis två vaccinationer, varefter skyddet sannolikt är livslångt. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot hepatit A

HBV
Hepatitis B Virus. Vaccin mot leverinflammation orsakad av hepatit B-virus. Viruset sprids via blod och sex. Vaccination rekommenderas för personer som reser till områden där en sjukdom förekommer i måttlig eller hög grad och som har en förhöjd risk att bli smittade. Eftersom personer som använder intravenösa droger och deras närstående, män som har sex med män och personer med blödarsjuka har en större smittorisk, får de vaccin avgiftsfritt. Vaccinet används även för att stoppa en eventuell infektion efter exponering för smitta. Vaccinationsserien omfattar vanligtvis tre vaccinationer, varefter skyddet sannolikt är livslångt. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot hepatit B

HAV och HBV
Ett kombinationsvaccin för att skydda mot leverinflammationer orsakade av hepatit A- och hepatit B-virus. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot hepatit A och B

Hib
Vaccin mot sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b. Dessa är bland annat hjärnhinne- och struplocksinflammation, blodförgiftning och lunginflammation. Hib-vaccin ingår i det femvalenta vaccin som ges till små barn. Vaccinet ges även till vuxna, vars motståndskraft har försvagats till exempel på grund av bortopererad mjälte eller stamcellsbehandlingar. Läs mer THL, Vaccinationer: Hib-vaccin

Hjälpämne
Hjälpämnen behövs för att säkerställa vaccinets effekt, hållbarhet och rätta konsistens. Det viktigaste hjälpämnet är vatten, i vilket de övriga beståndsdelarna löses upp. Övriga hjälpämnen är bland annat förstärkningsämnen det vill säga adjuvanter, konserveringsmedel och till exempel gelatin. Läs mer THL, Vaccinationer: Vad innehåller vaccinen?

HPV
Human papillomavirus. Vaccin mot papillomavirus. HPV-vaccin skyddar mot papillomvirus och förebygger i synnerhet livmoderhalscancer och dess förstadier. Vaccinet förebygger också en del typer av cancer i slidan, de yttre könsorganen, ändtarmsöppningen och penis samt huvud- och halsregionen. Vaccinet fungerar bäst om det ges innan personen blir sexuellt aktiv. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn i årskurs 5 och 6. Läs mer THL, Vaccinationer: HPV dvs. vaccin mot papillomvirus

HZV
Herpes Zoster Vaccine. Vaccin mot bältros. Vaccinet ingår inte i vaccinationsprogrammet. Läs mer lääkeinfo.fi och lääkeinfo.fi

I

Immunitet, immunskydd
Kroppens motståndskraft mot vissa sjukdomsalstrare. Vaccinationen bildar ett minnesspår i immunsystemet. Om samma sjukdomsalstrare kommer in i kroppen aktiveras immunsystemet och hindrar sjukdomsalstraren från att förökas. Sjukdomen kan även orsakas av ett gift som utsöndras av en bakterie mot vilket en vaccination har konstaterats producera antikroppar. I detta fall hindrar inte immunsystemet sjukdomsalstraren, bakterien, från att förökas. Men den neutraliserar det utsöndrade giftet och sjukdomen uppstår inte. Så här fungerar till exempel difteri- och stelkrampsvaccinerna. Läs mer Läkarboken Duodecim: Kroppens motståndskraft, immunitet (på finska)

Influensa
En akut inflammation i de övre luftvägarna, orsakad av säsonginfluensavirus. Det finns två huvudtyper av influensavirus, A och B, av vilka A uppdelas i undertyper. Under ett normalt år insjuknar ca. 10 % av befolkningen. Influensavaccinet förnyas varje år. Det skyddar mot influensa och dess följdsjukdomar. Barn under 7 år, personer över 65 år, gravida kvinnor samt de personer som på grund av sin sjukdom ingår i en riskgrupp får vaccinet avgiftsfritt. Influensa ska inte förväxlas med febrig snuva, det vill säga förkylning. Läs mer THL, Infektionssjukdomar: Influensa 

IPV
Inactivated Poliovirus Vaccine. Vaccin som innehåller inaktiverade poliovirus av typ 1, 2 och 3. Skyddet mot polio ges som en del av de fyrvalenta och femvalenta vaccinen (DTaP-IPV och DTaP-IPV-Hib). Ett separat poliovaccin rekommenderas till exempel som förstärkningsvaccin till dem som kommer att göra en över fyra veckor lång resa till ett land som har hög poliorisk. Läs mer THL, Vaccinationer: Poliovaccin

J

JE
Japanese Encephalitis. Japansk encefalit är en allvarlig virusinfektion som överförs via myggor. Vaccinet rekommenderas till personer som vistas länge i områden där sjukdomen förekommer. Vaccinet ges som två doser med vanligtvis en månads intervall. Läs mer THL, Resenärens hälsoguide: Japansk encefalit (på finska)

M

men ACWY
Meningococcal Conjugate Vaccine. Meningokockervaccin mot bakteriens typer A, C, W och Y. I det nationella vaccineringsprogrammet ges meningokockvaccin åt beväringar samt åt personer som pga. någon sjukdom eller medicinering löper en större risk att insjukna i en allvarlig meningokocksjukdom. Vaccinet rekommenderas till andra som vistas utanför turistmål, särskilt i meningitzonen i Afrika, från Senegal till Etiopien. Läs mer THL, Resenärens hälsoguide: Meningokockinfektion (på finska) och THL, Infektionssjukdomar och vaccinationer: Vaccin mot ACWY-meningokocker

MPR
Morbilli (M), parotitis (P), rubella (R). Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Förstärkningsvaccination behövs inte efter två doser eller om man har haft MPR-sjukdomarna. Även den engelska förkortningen MMR används: measles (M), mumps (M), rubella (R). Läs mer THL, Vaccinationer: MPR-vaccin

O

OPV
Oral Polio Vaccine. Poliovaccin som ges oralt, men som inte för närvarande används i Finland. 

P

PCV
Pneumococcal Conjugate Vaccine. Vaccin mot pneumokocksjukdomar, såsom hjärnhinneinflammation, blodförgiftning, lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation hos småbarn. Ges i enlighet med vaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessutom erbjuds vaccinet kostnadsfritt åt personer som fått stamcellstransplantation, åt personer under 75 år, som har ett starkt sänkt immunförsvar eller lider av  svår njurinsufficiens (GFR ≤ 30, nefrotiskt syndrom) samt åt 65-84 åringar som lider av astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot pneumokocker

PPV
Pneumococcal Polysaccharide Vaccine. Vaccin mot pneumokocksjukdomar, såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Pneumokockpolysackaridvaccin ges enligt individuell bedömning oftast som boosterdos eller tilläggsvaccin åt personer som är speciellt utsatta för vissa allvarliga pneumokocksjukdomar och som först fått pneumokockkonjugatvaccin (PCV). Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot pneumokocker

R

ROTA, RV
Rotavirus Vaccine. Rotavirusvaccin mot magsjuka med diarré. Vaccinet ges oralt i 3 doser som en del av vaccinationsprogrammet under de första levnadsmånaderna. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot rotavirus

T

TBE
Tick-borne encephalitis. Vaccin mot fästingburen encefalit som överförs via fästingar. TBE-vaccin ges enligt det nationella vaccinationsprogrammet på exponerade områden som THL fastställer årligen och till personer som vistas långvarigt på dessa områden. I den grundläggande vaccinationsserien ingår tre doser. Förstärkningsvaccin med 3, 5 eller 10 års intervall, främst beroende på ålder. TBE-vaccin skyddar inte mot borrelios. Läs mer THL, Vaccinationer: TBE-vaccin dvs. "fästingvaccin"

Tetanus, T
Stelkramp. Vaccin mot stelkramp ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och ges första gången tillsammans med det femvalenta vaccinet. Stelkrampsvaccinationen ska alltid vara uppdaterad. Vaccination mot stelkramp och difteri förnyas för vuxna med 10–20 års intervall beroende på ålder. Läs mer THL, Vaccinationer: dT-vaccin

Trippelvaccin = dtap 
Diphtheria (D), tetanus (T), acellular pertussis (cellfritt vaccin mot kikhosta, ap). Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Så kallat trippelvaccin som ges som förstärkningsvaccin till 14–15-åringar. Vaccinet tillhör det nationella vaccinationsprogrammet. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) för unga och vuxna

Typer av vaccin
Vaccin indelas i två grupper enligt den verksamma substansen, det vill säga antigen. Vissa vacciner innehåller levande sjukdomsalstrare, vissa inte. Vacciner, som inte innehåller levande sjukdomsalstrare, kan indelas i tre kategorier: 

  1. Inaktiverade, det vill säga dödade hela sjukdomsalstrare (till exempel Hepatit A -vaccin),
  2. Spjälkade sjukdomsalstrare, sjukdomsalstrarnas proteiner och sockerarter (till exempel HPV-, PCV- och Hepatit B -vaccin)
  3. Toxoider, det vill säga bakteriens oskadliggjorda gifter (dT-vaccin).

Vacciner som innehåller försvagade sjukdomsalstrare är till exempel vaccin mot MPR och gula febern. Dessa vacciner orsakar vanligtvis som reaktion en symptomfri sjukdom eller sjukdom med lindriga symptom, till exempel lätt feber. Det bevisar att vaccinet fungerar och att kroppen har bildat antikroppar mot sjukdomsalstraren. Ett långvarigt skydd uppnås ofta med redan 1–2 vaccinationsdoser.

Vaccin som inte innehåller levande sjukdomsalstrare kan inte i sig orsaka sjukdomen. För att uppnå ett långvarigt skydd krävs vanligtvis en grundläggande vaccinationsserie och förstärkningsvaccinationer. Läs mer THL, Vaccinationer: Vad innehåller vaccinen? 

V

Vaccinationstäckning
Anger hur stor del av befolkningen har fått vaccinet. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccinationstäckning

Varicella zoster
Virus som orsakar vattkoppor och bältros. Det finns tre olika vaccin mot vattkoppor och bältros som avviker från varandra bland annat vad gäller halten antigen, det vill säga verksamt ämne. Vaccin mot vattkoppor hör till det nationella vaccinationsprogrammet, och primärvaccinationen består av två doser. Bältrosvacciner hör inte till det nationella vaccinationsprogrammet, men man kan få recept för vaccinerna inom primärvården, till exempel på hälsostationer och privata läkarstationer. Läs mer THL, Vaccinationer: Vaccin mot vattkopporLäkarboken Duodecim: Vattkoppor (på finska) och Läkarboken Duodecim: Bältros (på finska)

Y

YF
Yellow Fever. Vaccin mot gula febern. Ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, men rekommenderas till personer som reser till områden där gula febern förekommer. Vissa länder kräver ett intyg över vaccinationen av dem som reser in i landet. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) en dos ger livslångt skydd och påfyllnadsdos inte krävs. Vaccinet ska ges 10 dagar innan man kommer till ett område där gula febern förekommer. Läs mer THL, Resenärens hälsoguide: Gula febern (på finska)

Page published 24.04.2018 | Page edited 28.05.2024