Bekämpa sjukdomar

Med hjälp av vaccinationer skapas skydd mot smittsamma sjukdomar. Många av dessa sjukdomar har redan helt försvunnit från Finland och förekommer även globalt mer sällan tack vare vaccinationer.

Bältros

Vattkoppor lämnar viruset varicella zoster i kroppen. Om det aktiveras på nytt utvecklas detta till smärtsam bältros. Utöver vattkoppsliknande utslag lider en del av långvarig, kraftig nervsmärta. Cirka var fjärde som har insjuknat i vattkoppor insjuknar i något skede av livet i bältros, de flesta efter att de har fyllt 50 år. Risken för att insjukna, sjukdomens svårighetsgrad och risken för långvarig nervsmärta ökar med åldern. Vaccin mot bältros kan minska risken för att insjukna och nervsmärta. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Cancer i livmoderhalsen (Papillomvirusinfektioner)

Papillomvirus, det vill säga HPV (human papilloma virus) är den främsta faktorn som orsakar cancer i livmoderhalsen. Det finns ungefär hundra olika papillomvirus. Bland dem orsakar HPV 16 och HPV 18 70 procent av cancerfallen. Viruset överförs vid könskontakt och oralt sex. Användningen av kondom minskar risken för att smittas. HPV-vaccinet förhindrar papillomsmitta och förebygger därmed förstadier av cancer i livmoderhalsen, slidan och de yttre könsorganen och förebygger därmed även cancer. Vaccinet fungerar bäst om det ges innan personen blir sexuellt aktiv. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för flickor i åldern 11–12 år.

Difteri

Difteri är en infektion i svalget som orsakas av en bakterie. Difteri kan även spridas till struphuvudet och luftrören. Difteribakterien producerar ett starkt gift som kan skada nerver och hjärtmuskeln. Tack vare vaccinationer är difteri sällsynt i Finland. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Fästingburen encefalit

Fästingburen encefalit, TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som överförs via fästingar. Viruset kan även överföras via opastöriserad mjölk. Över hälften av infektionerna är symptomfria. Drygt en vecka efter ett fästingbett får patienten feber som försvinner efter en knapp vecka. Hos en tredjedel fortsätter sjukdomen efter ett 3–21 dygn långt feberfritt skede igen som hög feber och symptom i det centrala nervsystemet. Hos en del är symptomen långvariga. I Finland förekommer fästingar som sprider sjukdomen huvudsakligen på Åland och vid kusten, till exempel i Åbo skärgård. Vaccinet ges i det nationella vaccinationsprogrammet till ålänningar och personer bosatta i riskåmroden, som THL bestämmer årligen. Fästingarna sprider även borrelios, det vill säga Lymes sjukdom, mot vilken det inte finns något vaccin. 

Gula febern

En akut, allvarlig virussjukdom med blödningar och feber som överförs via myggor. Sjukdomen leder ofta till döden. Utöver feber och illamående kan sjukdomen förorsaka nedsatt njur- och leverfunktion samt blödningar. Gula febern förekommer i tropiska områden, särskilt utanför stadsområden och i djungel- och savannområden i Afrika samt i Central- och Sydamerika. I vissa länder krävs intyg över vaccination mot gula febern när resenärer kommer in i landet. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Hepatit A

Hepatit A, det vill säga gulsot, är en leverinflammation orsakad av virus och som oftast smittar via mat och dryck förorenad med avföring. Man kan smittas via otillräckligt upphettad och rå mat, smutsigt dricksvatten och isbitar. Utöver att huden och ögonen blir gulfärgade får den insjuknade även feber och diarré, ibland till och med livsfarlig leverinflammation. Sjukdomen går vanligtvis över inom 2–4 veckor, men man kan känna sig utmattad flera månader efter att inflammationen gått över. Vaccinering mot Hepatit A rekommenderas enligt landspecifik smittorisk, riskområden är speciellt Afrika, Asien samt Mellan- och Syd-Amerika. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för riskgrupper.

Hepatit B

En allvarlig, smittsam och långvarig leverinflammation orsakad av virus. Viruset är globalt mycket allmän. Sjukdomen smittar till exempel vid oskyddat sex, via blod vid ett vårdtillfälle, piercingar samt från en mamma som bär på viruset till ett barn under graviditeten eller förlossningen. Symptomen är illamående, trötthet och gulfärgad hud. En del av de insjuknade blir kroniska bärare av viruset, vilket ökar risken för levercirros och levercancer. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för riskgrupper.

Hib-sjukdomar

Ett flertal sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae, såsom hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation, lunginflammation och blodförgiftning. Sjukdomarna sprids som droppsmitta via luftvägarna. Det finns sex undertyper av bakterien, av vilka typ B orsakar allvarliga sjukdomar, samt en form som inte är typbestämd och som orsakar öroninflammation och bihåleinflammation. Mot H. influenzae typ B finns ett Hib-vaccin, som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

  • Lääkeinfo.fi: Infanrix-Polio+Hib
    • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (DTaP-IPV-Hib)
    • I det nationella vaccinationsprogrammet för spädbarn
  • Lääkeinfo: Pentavac
    • Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (DTaP-IPV-Hib)
    • I det nationella vaccinationsprogrammet används Infanrix-Polio+Hib. Därtill finns en liten sats av Pentavac-vaccin i det nationella vaccinationsprogrammets vaccindistribution 
  • THL, Infektionssjukdomar: Hib-sjukdom
Influensa

En ofta akut inflammation i luftvägarna, feber, överförs som droppsmitta. Under den 6–8 veckor långa epidemin, som vanligtvis inleds omkring årsskiftet, insjuknar 5–15 procent av befolkningen. Efter 1–2 veckors sängläge har friska vuxna vanligen återhämtat sig från sjukdomen. Hos äldre personer och små barn samt hos dem som lider av vissa långtidssjukdomar kan influensa leda till följdsjukdomar eller rentav till döden. Följdsjukdomar inkluderar bland annat öroninflammation eller lunginflammation. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för små barn, över 65 år gamla, riskgrupper och deras närstående samt personalen inom social- och hälsovården och värnpliktiga.

Japansk encefalit

En virusinfektion som överförs via myggor och som förekommer allmänt i Asien. Symptomen är oftast lindriga, bl. a. feber och huvudvärk. Hos en del utvecklas sjukdomen till hjärnhinneinflammation, hjärninflammation eller orsakar bestående neurologiska skador. Endast en liten del av infektionerna leder till insjuknande, men upp till 30 procent av de insjuknade avlider. På en vanlig turistresa som inte omfattar besök på landsbygden är risken för en infektion liten. Man ska ändå skydda sig omsorgsfullt mot myggor när det är dunkelt särskilt kvällstid då det är mörkt ute. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Kikhosta

En sjukdom orsakad av bakterier som ger långvariga, influensaliknande symptom och kiknande hosta. Bakterierna överförs som droppsmitta och producerar giftiga ämnen som skadar slemhinnorna och förlamar kroppens försvarsmekanismer. Hos spädbarn kan kikhosta orsaka andningsuppehåll och sjukdomen kan vara livsfarlig. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Kolera

En farlig sjukdom orsakad av en bakterie som leder till kraftig diarré. Smittan överförs lätt via avföring eller genom orent vatten och oren mat. Sjukdomen förekommer främst i länder med bristfällig hygien och brist på rent vatten. Naturkatastrofer och krig kan ge upphov till koleraepidemier. I koleraområden rekommenderas att man särskilt undviker rå mat och skaldjur samt att man tar särskilt mycket hänsyn till god hand- och wc-hygien. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Malaria

En allvarlig, livsfarlig febersjukdom, orsakad av encelliga parasiter, som överförs av stickmyggor. Symptomen är feber, skakningar, frossa och illamående. Malaria förekommer särskilt i tropiska Afrika, en del av Oceanien och i södra Asien. Det finns ännu inget vaccin mot sjukdomen, utan den förebyggs med profylaktisk medicin. Valet av profylaktisk medicin påverkas av det lokala resistensläget samt av resenärens ålder, övriga medicinering, eventuell graviditet, kroniska sjukdomar och resans längd. Medicineringen ger inte ett fullständigt skydd. I områden där malaria förekommer lönar det sig att, särskilt när det är mörkt, skydda sig mot myggor med hjälp av heltäckande kläder, myggmedel och genom att använda myggnät när man sover.

Meningokockinfektion

En bakterie som överförs som droppsmitta och som kan orsaka hjärnhinneinflammation, en allvarlig allmän infektion eller till och med en blodförgiftning som snabbt leder till döden. Meningokockinfektioner förekommer främst i Afrika, söder om Sahara, från Senegal till Etiopien. Små, lokala epidemier förekommer även i Europa, senast i Norge år 2013. Det finns flera olika typer av meningokockbakterier, av vilka de viktigaste är A, B, C, W och Y. Det finns vaccin mot ABCWY-meningokockinfektioner. I det nationella vaccinationsprogrammet ges meningokockvaccin åt värnpliktiga.

Mässling

En virusinfektion som ofta börjar med symptom på infektion i luftvägarna och näthinneinflammation i ögat. Därefter sprids ett eksem över kroppen, med början från ansiktet. Senare kan sjukdomen utvecklas till lunginflammation eller öroninflammation. Den allvarligaste följdsjukdomen är hjärninflammation. Mässling smittar ytterst lätt som droppsmitta. Om man inte har några antikroppar insjuknar över 90 procent efter att ha varit i kontakt med en sjuk person. I Finland har sjukdomen nästan helt försvunnit, några fall förekommer varje år. På andra håll i världen är mässling fortfarande en vanligt förekommande och dödlig sjukdom och hotet om en epidemi är även verkligt i Finland till följd av att vaccinationstäckningen lokalt är alltför låg. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Pneumokocksjukdomar

I Finland är pneumokocker en betydande orsak till allvarliga bakterieinfektioner, såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Pneumokockinfektioner är ofta orsaken till öroninflammation hos småbarn. Vid sidan om influensa, är lunginflammation och allmäninfektion orsakade av pneumokocker som har överförts via droppsmitta, de allvarligaste infektionssjukdomarna som leder till döden. Dödsfallen är nästan alltid relaterade till en grundsjukdom eller hög ålder. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för småbarn och patienter som genomgår stamcellsbehandling.

  • Lääkeinfo.fi: Synflorix 
    • Konjugatvaccin (PVC10) för barn under 5 år
    • I det nationella vaccinationsprogrammet för barn under 5 år
  • Lääkeinfo.fi: Prevenar 13 
    • Konjugatvaccin (PVC13) för barn och vuxna
    • I det nationella vaccinationsprogrammet endast för patienter som genomgår stamcellsbehandling
    • Rekommenderas för personer över 65 år och för riskgrupper (med recept från apotek)
  • Lääkeinfo.fi: Pneumovax 
    • Polysackaridvaccin (PPV23) för barn över 2 år och för vuxna
    • Som booster och kompletterande vaccin för personer som tidigare fått konjugatvaccin, enligt läkares bedömning
      • I det nationella vaccinationsprogrammet för patienter som genomgår stamcellsbehandling och barn 2–4 år som ingår i en riskgrupp
      • För riskgrupper och personer över 65 år med recept från apotek
  • THL, Infektionssjukdomar: Pneumokocker 
  • THL, Vaccinationer: Pneumokockvaccinet
Polio

En virussjukdom som särskilt barn lätt blir smittad av. I de flesta fallen är sjukdomen symptomfri. Hos en del utvecklas sjukdomen efter feber, halsont och illamående till hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukdomen kan även i vissa fall leda till förlamningssymptom. Flera år efter den akuta sjukdomen kan postpoliosymptom utvecklas, såsom trötthet, muskel- och ledvärk. Även om polio har försvunnit från Finland med hjälp av ett övergripande vaccinationsprogram, förekommer sjukdomen fortfarande i bland annat Asien och Afrika. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Påssjuka

Påssjuka är en virusinfektion i spottkörtlarna vars symptom är feber, förstorade spottkörtlar och svullnad av halsen. Till komplikationerna vid påssjuka hör testikelinflammation och hjärnhinneinflammation. Testikelinflammation orsakar barnlöshet. Ännu på 1980-talet var påssjuka den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. Tack vare vaccinationer förekommer inte påssjuka längre i Finland. Sjukdomen påträffas dock utomlands. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Rabies

Rabies är en dödlig hjärninflammation orsakad av virus. Sjukdomen överförs av smittade djur. Man kan bli smittad ifall man blir biten av en insjuknat djur eller om saliv från ett insjuknat djur kommer i kontakt med söndrig hud. Sjukdomens symptom, feber, huvudvärk och illamående börjar ibland flera veckor efter att man har smittats. Senare kan hallucinationer och kramper utlösta av sväljningar förekomma. Kramperna kan uppstå redan vid åsynen av vätska, varav namnet "vattuskräck" härstammar. När symptomen har börjat finns det ingen behandling och sjukdomen leder till döden. Rabies förekommer inte i Finland men påträffas i bland annat i Ryssland och Baltikum. Smittan överförs bland annat via strykarhundar. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Rotavirussjukdom

Rotavirus är den vanligaste orsaken till magsjuka med diarré hos småbarn. Rinnig diarré, kräkningar och ibland feber förekommer vanligtvis i cirka fem dygn. Hos vuxna är sjukdomen mer sällsynt och lindrigare. Särskilt hos spädbarn finns risk för uttorkning. Viruset smittar via luftvägarna och som kontaktsmitta via till exempel leksaker och dörrhandtag. I Finland är dödsfall sällsynta, men man uppskattar att över en halv miljon barn i fattiga länder avlider i sjukdomen varje år. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Röda hund

Röda hund är ofta lindrig infektionssjukdom orsakad av ett virus som överförs via droppsmitta. Symptomen feber, irriterade slemhinnor och svullnad i lymfkörtlarna. Ett blekt exem, som ofta snabbt försvinner, sprids från huvudet till resten av kroppen och lemmarna. Röda hund kan orsaka fosterskador i början av graviditeten. Risken för fosterskador är upp till 75 procent. Fosterskador kan uppstå oberoende av om mamman har symptom eller inte. Sjukdomen förekommer inte längre i Finland, men påträffas fortfarande på andra håll i Europa. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Stelkramp, det vill säga tetanus

Tetanus är en livsfarlig sjukdom som orsakas av en bakterie som förekommer överallt i jordmånen. Man kan bli smittad ifall mull eller sand hamnar i ett sår eller via djurbett. Bakterien förökar sig i såret och producerar nervgift i blodet. Även en liten mängd gift förlamar musklernas nervsystem och en långt framskriden stelkramp leder till aningsförlamning. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Tuberkulos

Tuberkulos är en infektionssjukdom som förorsakas av en bakterie. Sjukdomen leder till döden och är globalt betydande. Den vanligaste formen är lungtuberkulos, men infektionen kan uppträda även i andra organ. Symptom på lungtuberkulos är slemmiga upphostningar och långvarig hosta som kan förekomma i flera månader. En stor del av smittade personer visar inga symptom, men symptomen kan uppstå efter flera årtionden när motståndskraften försvagas till exempel på grund av hög ålder. Tuberkulos är framför allt ett problem i fattiga länder, men sjukdomen förekommer också i Ryssland och Baltikum. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för riskgrupper.

Tyfoidfeber

En allvarlig allmän infektion, orsakad av Salmonella Typhi-bakterien. Bakterien kan förekomma i smutsigt vatten, förorenad mat eller mat som inte är genomstekt. Sjukdomen som orsakar hög feber, huvudvärk, magsmärtor och diarré eller förstoppning kan ge upphov till farliga komplikationer och den dödar uppskattningsvis ca. 600 000 människor årligen, främst i utvecklingsländer. Sjukdomen förekommer vanligtvis utanför städerna i Asien, Afrika och Sydamerika. Vaccinering övervägs för personer som reser till riskområdena och som vistas där i mer än ett par veckor. Vaccinet ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet, vaccinet kan köpas med recept på apoteket eller en läkarstation.

Vattkoppor

Vattkoppor är en smittsam sjukdom orsakad av viruset Varicella zoster och symptomen uppstår 10–20 dygn efter att man har smittats. Det för sjukdomen typiska eksemet sprids som små utslag, som blir större och utvecklas till kliande blåsor. Därefter följer ett uttorknings- och ärrbildningsskede under vilket en bakterieinfektion kan uppstå i blåsorna. Vattkoppsblåsor kan förekomma även i andra organ, såsom i munnen och i lungorna. Symptomen på vattkoppor hos unga och vuxna samt gravida är kraftigare än hos barn. Lunginflammation och hjärninflammation kan förekomma som följdsjukdomar. Virus som stannar kvar i kroppen efter insjuknandet kan aktiveras, till och med efter flera år, och orsaka smärtsam bältros.

Vattkoppsvaccin har nyligen tagits in i det nationella vaccinationsprogrammet. Från och med hösten 2017 ges ett kompletterande vaccin mot vattkoppor sex år framöver, till barn under 12 år som inte har insjuknat i vattkoppor. I fortsättningen ges vaccinet till barn vid 18 månaders och 6 års ålder.  Även personer som arbetar i kund-/patientutrymmen inom social- och hälsovården och studerande som utförs in praktik där och som inte ännu har insjuknat i vattkoppor kan ta vaccinet.

Publicerades 5.4.2018
Uppdaterades 13.12.2018