BLOGGINLÄGG: mRNA-vacciner – bekanta och trygga eller konstiga och skrämmande?

Vi förhåller oss ofta reserverat till det nya och obekanta. Under coronaviruspandemin har även coronavaccinerna väckt misstankar. I medierna har det till exempel diskuterats om mRNA-coronavaccin kan förändra människans genom eller vara hälsovådligt på annat sätt.  Min egen arbetserfarenhet som forskare påverkar min inställning till vacciner. Jag har arbetat med RNA i över 20 år. Jag är alltså väl insatt i tekniken bakom mRNA-vacciner och de effekter som de åstadkommer. Därför vet jag också att tekniken är säker.

mRNA är en molekyl som cellerna kan identifiera och som snabbt försvinner från organismen

mRNA fungerar som en vanlig budbärare i cellerna, och därför kallas den också budbärar-RNA. mRNA förmedlar information paketerad i DNA med vars hjälp cellen kan tillverka proteiner av aminosyror (figur 1). För cellerna är det här vardag sedan miljarder år tillbaka – det är grunden för allt liv. I den bemärkelsen är mRNA verkligen ingen nyhet.

mRNA i coronavaccinerna är en enkelsträngad RNA-molekyl som inte kan integreras i organismens genom. Man behöver alltså inte oroa sig för att vaccinet skulle orsaka cancer, påverka fertiliteten eller avkommans genom. Halveringstiden för mRNA mäts i timmar. Efter att ha utfört sin uppgift, dvs. producerat coronavirusets spikprotein för att starta immunsvaret, sönderfaller mRNA och försvinner ur organismen.

Coronavaccinernas mRNA möjliggör önskat immunsvar

Coronavaccinernas modifierade RNA har väckt oro. Kan modifieringen leda till att felaktigt spikprotein börjar samlas i organismen och orsaka skadliga biverkningar?

Tack vare modifieringen av coronavaccinernas mRNA fungerar vaccinerna så väl som möjligt. RNA består av fyra baser, och deras ordningsföljd avgör det protein som bildas. Våra celler reagerar kraftigt på RNA som kommer utifrån för att förhindra att virus använder celler för att kopiera sig.

Toleransen för vaccin och det önskvärda immunsvaret mot spikprotein kan förbättras genom modifiering av mRNA.

I mRNA-vacciner har mRNA:s kod modifierats så att två aminosyror i spikproteinet har bytts. Syftet är att producera så mycket önskvärda, neutraliserande antikroppar som möjligt.

Idén om att modifiera aminosyror uppstod inte ur tomma intet utan baserade sig på tidigare forskning i strukturen hos det coronavirus spikprotein som orsakar sjukdomen MERS. Modifieringen är ofarlig. I synnerhet när man vet att produktionen av spikprotein är mycket kortvarig när det gäller mRNA-vacciner. Därför är det inte möjligt att främmande protein börjar samlas i någon del av organismen.

Andra viktiga beståndsdelar i mRNA-vacciner

En annan viktig beståndsdel i coronavacciner utöver mRNA-molekyler är lipidnanopartiklar. Termen kan låta suspekt, men det är den inte. Våra kroppar bildas av celler, vars membran i sin tur består av fettmolekyler. Därför måste vaccinets mRNA paketeras så att det penetrerar cellmembranet. Med hjälp av lipidpartiklar penetrerar vaccinet cellmembranet, och mRNA kommer i kontakt med cytoplasman där det förvandlas till spikprotein.

mRNA-vacciner innehåller också polyetylenglykol (PEG) för att de ska hålla längre. Även detta har väckt oro, eftersom det är känt att en del människor har antikroppar mot PEG. Därför kan mRNA-vacciner orsaka allergiska reaktioner för vilka det måste finnas beredskap. Som ämne är polyetylenglykol dock bekant för många, eftersom det också kallas makrogol och används som aktiv substans i bland annat läkemedel mot förstoppning för barn och vuxna.  Alltså en bekant och trygg substans även här.  

Även för experter kan det vara svårt att förstå cellbiologin på molekylnivå när det gäller coronavacciner.  Min egen bakgrund inom forskning i cell- och molekylbiologi hjälper mig att förstå olika vaccintekniker, vilket ger mig mod att kritiskt bedöma eventuella skadliga effekter av vacciner.

När man i detalj undersökt hur RNA beter sig i celler behöver man inte vara rädd för biverkningar som uppstår flera år efter vaccinationen. Redan en månad efter vaccinationen återstår endast en bråkdel av mRNA-vaccinet i form av antikroppar och minnesceller, som upprätthåller det långvariga immunsvaret.

 

Mika Rämet

Mika Rämet
professor i pediatrik och experimentell immunologi

Rokotetutkimuskeskus