Världens hepatitdag firas den 28 juli

Världens hepatitdag firas den 28 juli. 28.7 valdes som tidpunkt för temadagen, eftersom det är doktor Baruch Blumbergs födelsedag. Blumberg var en amerikansk läkare och forskare som hittade B-hepatitviruset (HBV) och utvecklade ett diagnostiskt test och vaccin mot det. Blumberg fick år 1976 Nobels medicinpris för sin forskning.

Den dödligaste sjukdomen näst efter tuberkulos

Hepatit, dvs. leverinflammation, är den dödligaste sjukdomen näst efter tuberkulos och 9 gånger fler människor insjuknar i den än i HIV. Det finns fem olika hepatitvirus: hepatit A, B, C, D och E. Hepatit B och C, som smittar via blodkontakt, påverkar 325 miljoner människor över hela världen och de förorsakar årligen 1,4 miljoner dödsfall.
 
A- och B-hepatit kan förebyggas med vaccin. Vaccinen hör i Finlands nationella vaccinationsprogram till de vaccin som ges till riskgrupper. Riskgrupper är bl.a. patienter med blödarsjuka, användare av sprutnarkotika och deras anhöriga, samt män som har sex med män. Om en person på grund av sitt arbete eller sin arbetsresa har en förhöjd risk att utsättas för A- och B-hepatit, bekostar arbetsgivaren vaccinet. För resenärer lönar det sig att kontrollera vaccineringsbehovet i de landsspecifika rekommendationerna för vaccinationer.
 
För övriga hepatiter finns inget vaccin. C-hepatit kan skötas med medicin. Den dyra vården lyckas för 90 % av patienterna. D-hepatit är sällsynt och den smittar endast på dem som smittats med HBV. E-hepatitvirus utsöndras, liksom A-hepatitviruset, i patientens avföring och smittan kan fås bl.a. via förorenad mat och förorenat vatten. E-hepatit är normalt en sjukdom som medför allvarliga symptom endast för gravida.
 
Om man ser till hela världen, så får över 80 % av dem som insjuknat i hepatit inte den vård de behöver. Världshälsoorganisationen WHO vill genom sin temadagskampanj uppmuntra alla länder och partner att investera i att undanröja hepatit.

Källor