Det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) förorsakar främst akuta luftvägsinfektioner, som sprids via droppsmitta och vars sjukdomsbild kan variera från närmast symptomfri till allvarlig. Hög ålder, speciellt i kombination med någon grundsjukdom, ökar risken för en allvarlig sjukdom samt dödlighet.

Vaccineringstiden för HPV- eller papillomvirusvaccinationerna har temporärt förlängts till slutet av läsåret 2022–2023. Serien med vaccinationer kan påbörjas ända tills det att personen fyller 18 år. Förlängningstiden beror på coronapandemin. Pga. pandemin har alla vaccineringar inte nödvändigtvis hunnit ges i den tänkta tidtabellen och man ligger efter i tidtabellen med ungdomarnas vaccineringar.

Vaccinering av barn förebygger många sjukdomar som tidigare var vanliga och i värsta fall livsfarliga. De yngsta barnen löper den största risken att insjukna.

I Finland påbörjades vaccinationer redan i början av 1800-talet när medborgare började vaccineras mot smittkoppor, men barndödligheten var stor i Finland länge därefter. 

Den internationella vaccinationsveckan hålls den sista veckan i april (24-30 april). Syftet med veckan är att skydda människor i alla åldrar från sjukdomar genom att främja användningen av vacciner. Vaccinering räddar miljontals liv varje år och är känt för att vara en av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva hälsoåtgärderna i världen. 

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar en tredje coronavaccindos för 12-17 åringar i riskgrupperna, minst sex månader efter den andra dosen. Boosterdoser har redan tidigare erbjudits åt minst 12 år gamla med starkt nedsatt immunförsvar. En tredje vaccindos rekommenderas också för 12-17 åringar som inte tillhör någon riskgrupp, utan medicinska grunder om det föreligger annat behov, t.ex. pga. resa.

Det nya kan vara skrämmande. Varför till exempel använda helt ny RNA-vaccinteknik mot corona då det finns mer konventionella sätt att producera vaccin?

Vi förhåller oss ofta reserverat till det nya och obekanta. Under coronaviruspandemin har även coronavaccinerna väckt misstankar. I medierna har det till exempel diskuterats om mRNA-coronavaccin kan förändra människans genom eller vara hälsovådligt på annat sätt.  Min egen arbetserfarenhet som forskare påverkar min inställning till vacciner. Jag har arbetat med RNA i över 20 år. Jag är alltså väl insatt i tekniken bakom mRNA-vacciner och de effekter som de åstadkommer. Därför vet jag också att tekniken är säker.

Rokotustieto.fi:s gästbloggare Mika Rämet, direktör på Vaccinationsforskningscentralen, berättar varför det är viktigt att vaccinera sig i synnerhet under coronapandemin.