Vi intervjuar Seppo Ylä-Herttuala, professor i molekylmedicin på A.I. Virtanen-institutet vid Östra Finlands universitet.
I kampen mot coronaviruspandemin har helt nya, rekordsnabbt utvecklade vacciner lanserats. Teknologin bakom de här vaccinerna har ändå undersökts i över tjugo år och framgångsrikt använts i flera patientundersökningar bl.a. inom cancervården.
Den internationella vaccinationsveckan hålls den sista veckan i april (24-30 april). Syftet med veckan är att skydda människor i alla åldrar från sjukdomar genom att främja användningen av vacciner. Vaccinering räddar miljontals liv varje år och är känt för att vara en av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva hälsoåtgärderna i världen.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation som anmäldes till registret över smittsamma sjukdomar vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) ökade klart i fjol jämfört med tidigare år. År 2021 anmäldes 150 fall av fästingburen hjärninflammation och åren 2017–2020 69–91 fall per år. Ökningen i antalet fall kan bero på klimatförändringen, medvetenheten om sjukdomar som fästingar sprider samt ökningen i inrikes turismen och friluftslivet.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar en tredje coronavaccindos för 12-17 åringar i riskgrupperna, minst sex månader efter den andra dosen. Boosterdoser har redan tidigare erbjudits åt minst 12 år gamla med starkt nedsatt immunförsvar. En tredje vaccindos rekommenderas också för 12-17 åringar som inte tillhör någon riskgrupp, utan medicinska grunder om det föreligger annat behov, t.ex. pga. resa.
Mängden läkemedelsinformation har ökat enormt under de senaste åren. Ännu för några årtionden sedan fanns det mycket lite skriftlig information och ingenting i digital form. I dag finns information i skriftliga källor och på internet, där vem som helst kan etablera en webbplats utan kontroll av informationens riktighet.
Det nya kan vara skrämmande. Varför till exempel använda helt ny RNA-vaccinteknik mot corona då det finns mer konventionella sätt att producera vaccin?
Det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) förorsakar främst akuta luftvägsinfektioner, som sprids via droppsmitta och vars sjukdomsbild kan variera från närmast symptomfri till allvarlig. Hög ålder, speciellt i kombination med någon grundsjukdom, ökar risken för en allvarlig sjukdom samt dödlighet.
Vi förhåller oss ofta reserverat till det nya och obekanta. Under coronaviruspandemin har även coronavaccinerna väckt misstankar. I medierna har det till exempel diskuterats om mRNA-coronavaccin kan förändra människans genom eller vara hälsovådligt på annat sätt. Min egen arbetserfarenhet som forskare påverkar min inställning till vacciner. Jag har arbetat med RNA i över 20 år. Jag är alltså väl insatt i tekniken bakom mRNA-vacciner och de effekter som de åstadkommer. Därför vet jag också att tekniken är säker.
Många kommuner inleder influensavaccinationerna av personer som hör till riskgrupperna för influensa, i början av november. Personer för vilka influensa utgör ett väsentligt hot mot hälsan eller för vilkas hälsa influensavaccination är till stor nytta, får influensavaccin gratis.
Avgiftsfritt influensavaccin erbjuds
Rokotustieto.fi:s gästbloggare Mika Rämet, direktör på Vaccinationsforskningscentralen, berättar varför det är viktigt att vaccinera sig i synnerhet under coronapandemin.
Det nationella coronavaccinationsintyget finns nu tillgängligt på Mina Kanta. Intyget innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som en person har fått. Intyget fås redan för den första vaccinationen. I början kommer uppgifterna med fördröjning för en del vaccinerade.
Vaccinationstäckningen bland yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården varierar enligt yrkesgrupp och region. Kvantitativt sett har flest närvårdare och sjukskötare vaccinerats. I förhållande till de olika yrkeskårernas storlek har dock en större andel av läkarna än av vårdarna vaccinerats.
År 2020 konstaterades 91 fall av fästingburen hjärnhinneinflammation dvs. TBE i Finland. Antalet fall ökade med nästan en tredjedel jämfört med 2019, då 69 fall konstaterades.
Största delen av finländarna har en positiv inställning till coronavacciner.
Vaccinationerna mot coronaviruset började i Finland i slutet av december 20201. Hittills har X procent av finländarna vaccinerats. Enligt opinionsundersökningar kommer en klar majoritet av finländarna att låta vaccinera sig eller har redan gjort det, och de tror att coronavaccinerna är säkra och effektiva.
De första preliminära undersökningsresultaten om effekten av coronavirusvaccin i Finland har nu slutförts. Enligt dem minskade vaccinationen den allvarliga coronavirussjukdomen som kräver sjukhusvård i genomsnitt med 74 procent (95 % konfidensintervall 42–88 %) bland äldre och i genomsnitt med 84 procent (95 % konfidensintervall 34–96%) bland personer som tillhör riskgrupper.
Hur uppstår och förebyggs pandemier och vad har vi lärt oss om coronaviruspandemin?
En pandemi är en global epidemi som bryter ut plötsligt. Pandemier härstammar från någon mikrob i djurriket – i allmänhet ett virus – som sprids till en människa till följd av närkontakt med djur.
Införandet av ett elektroniskt vaccinationsintyg framskrider. I januari lanserades ett vaccinationsavsnitt i Mina Kanta på webbplatsen Kanta. Syftet är att utveckla en heltäckande databas om vaccineringar. Databasen bildar ett elektroniskt vaccinationskort för medborgarna som kommer att ersätta pappersintyg.
I Rokotustieto.fi:s gästblogg skriver direktören för Rokotetutkimuskeskus om faktorer som en tillräcklig flockimmunitet kräver i fråga om vaccinationstäckning.
Jag frågas ofta hur stor vaccinationstäckningen måste vara för att vi ska uppnå flockimmunitet. Lika ofta svarar jag med att konstatera att några exakta siffror inte kan anges. Ju högre vaccinationstäckningen är, desto lättare är det att få slut på epidemin.
