GÄSTBLOGG: Hur stor vaccinationstäckning kräver flockimmunitet?

I Rokotustieto.fi:s gästblogg skriver direktören för Rokotetutkimuskeskus om faktorer som en tillräcklig flockimmunitet kräver i fråga om vaccinationstäckning.

Jag frågas ofta hur stor vaccinationstäckningen måste vara för att vi ska uppnå flockimmunitet. Lika ofta svarar jag med att konstatera att några exakta siffror inte kan anges. Ju högre vaccinationstäckningen är, desto lättare är det att få slut på epidemin.

Epidemin kan endast begränsas med restriktioner tills flockimmunitet uppnås

Med flockimmunitet avses en situation där populationen har så många individer som är immuna mot en sjukdom att även de som inte är immuna undviker att insjukna. Till exempel MPR-vaccinationstäckningen mot mässling, påssjuka och röda hund är så stor i Finland att också ovaccinerade är relativt väl skyddade.

Utvecklingen av flockimmunitet mot coronaviruset förutsätter att en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun, dvs. motståndskraftig mot SARS-CoV-2-viruset antingen på grund av sjukdom eller fungerande vaccin. Före omfattande vaccineringar kan en tilltagande ökning i antalet insjuknade förebyggas genom att förhindra kontakter mellan insjuknade (karantän, distansarbete och -studier, mötesrestriktioner, säkerhetsavstånd och begränsad rörelsefrihet) och genom att minska risken för smitta i kontakter (andningsskydd samt en god hand- och hostningshygien). Syftet med dessa mycket viktiga åtgärder är att dämpa epidemin och i synnerhet skydda personer i riskgrupper, tills fungerande vaccin blir allmänt tillgängligt. 

Det är bra att komma ihåg att man kan insjukna trots att man omsorgsfullt iakttar säkerhetsanvisningarna. Om restriktionerna inte är tillräckliga och människorna inte beter sig ansvarsfullt, börjar epidemin att sprida sig allt snabbare. Restriktioner bromsar upp epidemier, men endast vacciner förhindrar att sjukdomar sprids över hela befolkningen.

I början påverkar vaccinationer inte epidemier så mycket

Coronavirusvaccinationerna började i Finland i slutet av december 2020. I början är en särskild fördel med vaccinerna att de ger mycket bra skydd mot covid-19, även allvarliga former av sjukdomen. Den som tar vaccin skyddar alltså sig själv. En frisk person bidrar för sin del till att trygga sjuk- och hälsovårdens kapacitet och hjälper därigenom även andra.

I början påverkar vaccinationer en epidemi relativt lite. En stor del av befolkningen är fortfarande exponerad för virus, och även vaccinerade kan ännu sprida sjukdomen. Epidemin bör med andra ord fortfarande motarbetas genom restriktioner och skyddsåtgärder, för annars tilltar den liksom figur 1 visar.

Figur 1

Om vaccinationerna fördelas på ett framgångsrikt sätt, borde den första konsekvensen vara en minskande dödlighet efter att de som är mest exponerade för en svår form av sjukdomen har vaccinerats. Vaccinationerna av vårdpersonalen tryggar sjukhusens kapacitet.

Det är ännu inte möjligt att definiera en tillräcklig vaccinationstäckning

En eliminering av epidemin kräver en hög vaccinationstäckning och ansvarsfullt beteende hos vaccinerade (figur 2).

Figur 2

Vaccinationstäckningen kan när det gäller denna sjukdom anses vara tillräcklig när smittsamheten är under ett. Då sprids inte epidemin. I praktiken innebär detta att en insjuknad i genomsnitt orsakar mindre än en ny smitta. Detta beror i sin tur på antalet kontakter bland smittade och hur lätt smittan sprids vid kontakter. Ju mindre risk, desto mindre behov av att begränsa kontakter. Varför är jag då ovillig att ange ett entydigt procenttal, om nu matematiken bakom beräkningen av en tillräcklig vaccinationstäckning är relativt enkel?

Med tanke på flockimmunitet inverkar många fortfarande oklara faktorer på definitionen av en tillräcklig vaccinationstäckning:

  • Hyr mycket minskar vaccinationerna smittbarheten? Vaccinationerna baserar sig på flera vaccinpreparat mot covid-19 som eventuellt påverkar smittbarheten på olika sätt.
  • Vaccinernas inverkan på spridningen av epidemin varierar mellan åldersgrupper och regioner. Med tanke på epidemin är en god vaccinationstäckning särskilt viktig i de åldersgrupper där kontakter förekommer mest. Likaså bör den vara särskilt god i regioner med många smittade.
  • Hur väl lyckas begränsningen av kontakter? Ju färre kontakter det förekommer mellan människor, desto färre människor behöver vara immuna mot sjukdomen (antingen till följd av att man haft sjukdomen eller blivit vaccinerad mot den). Detta påverkas i sin tur av hur strikta restriktionerna är och hur de riktas (geografiskt, enligt åldersgrupp etc.).
  • Hur anpassas restriktionerna och skyddsåtgärderna till vaccinerade och ovaccinerade? Detta påverkar hur sannolikt sjukdomen smittar vid kontakter. Det är svårt att förutse människors beteende och vad de anser om behovet av restriktioner.
  • Hur framskrider epidemin? Epidemin avtar eventuellt på sommaren på samma sätt som 2020.
  • En hur stor andel av befolkningen har exponerats för viruset fram till sommaren, och finns det många individer i befolkningen med naturlig motståndskraft mot viruset?

 

​En framgångsrik kamp mot epidemin kräver en stor vaccinationstäckning. Någon flockimmunitet kan man inte drömma om på länge. Men en ju större andel av befolkningen som är vaccinerad, desto lättare är det att lätta på restriktionerna. När största delen av den vuxna befolkningen är vaccinerad och vi beter oss ansvarsfullt mot varandra, kan vi klara oss igenom coronavirusepidemin.

 

Mika Rämet

Mika Rämet
professor i pediatrik och experimentell immunologi